birka_modellhus.pdf

(1927 KB) Pobierz
Bygg din egen modell av Birka
ett klippark från
Historiska museet
Foton från modellen av vikingarnas stad Birka som finns i Historiska museets utställning “Vikingar”.
Foto: Henrik Summanen/SHM
Att bygga en modell av Birka
Detta är en klippmodell av Birka som det kan ha sett ut under 800-talet. Den innehåller sju olika typer av hus. Flera av
husen påminner om varandra men har olika sorters väggar eller tak. Om hela klassen är delaktig kan man i klassrummet
göra en egen modell av Birka, som den som nu står uppställd på Historiska museet i Stockholm. Klipparken kan skrivas
ut på färgskrivare och sättas ihop som dom är, eller på svartvitt papper. Man bör använda minst 100 grams papper för
att få stadiga hus.
Skalan på husen är ca 1:100 och för att bygga hela staden Birka som det såg ut på 800-talet, behövs nästan 200 hus.
Börja med att klippa ut husen enligt klippbeskrivningen. Vik alla flikar först, sätt sedan ihop husets gavel, limma fast det
på underlaget och sist sätter du fast taket. Tänk på att variera husformerna så mycket som möjligt. Komplettera gärna
modellen med gärdesgårdar av tändstickor eller tandpetare.
Faktaruta
Vikingarnas hus
De lämningar man har funnit av vikingatida hus visar att byggnaderna oftast var rektangulära, mellan fyra
och 40 meter långa och ca 8-3 m breda. Husens väggar kunde vara konstruerade på olika sätt. De kunde
utgöras av lerklinade flätverksväggar eller vara uppförda i skiftesverksteknik, det vill säga liggande plank
infällda i falsar i timmerramar, eller helt enkelt av liggande plank fastnaglade på timmerstommen med
trädymlingar. Även stavkonstruktion användes, d v s stående plank, och med största sannolikhet enkel
knuttimring. På Island och Grönland fanns även hus med torvväggar. Valet av material till husens väggar
var beroende av den lokala tillgången på byggnadsmaterial. De lerklinade husen förekom främst i de södra
delarna av Sverige medan träkonstruktionerna var vanligare i de mera skogrika områdena i norr.
Grund och tak
Väggarna restes antingen på en stengrund, som en enkel stenrad, eller på en träsyll. Ibland grävdes väg-
gen helt enkelt ned i jorden. Takkonstruktionen kunde vara självbärande eller uppburen av rader av stolpar
nedgrävda i golvet. Takbeläggningen utgjordes oftast av vass eller halm, bräder, takspån eller torv.
Husets insida
Ingången utgjordes av en dörr på husets långsida eller gavel. Eldstad i form av en enkel härd kunde finnas
mitt på golvet eller i ett hörn av huset. Röken leddes sannolikt ut genom ett hål i taket. Golvet var vanli-
gen ett trampat jordgolv. Det rektangulära huset kunde beroende på storlek, konstruktion och inredning
tjänstgöra som bostadshus, kokhus, fähus eller bodar och uthus av olika slag. En annan vikingatida hustyp,
vanlig speciellt i Sydskandinavien, var grophuset.
Den vikingatida gårdens utformning vet man inte så mycket om. De fynd som gjorts visar dock att flera
byggnader av olika storlek form och konstruktion, samt grophus samtidigt fanns på platsen, kanske samlade
kring en gårdsplan, men fristående från varandra.
Gården
Gården låg oftast på en kulle med odlad mark nära intill. Ofta har nog den vikingatida gården legat på
samma ställe som de nuvarande bondgårdarna av gammalt ursprung. På sådana platser, där markutrymmet
var begränsat av en stadsvall, byggdes husen tätt intill varandra i långa rader längs träbelagda ”gator”
som på Birka.
Två hus med torvtak och ett skjul.
1. Hus med torvtak
2. Skjul
3. Hus med torvtak
Två hus med planktak
4. Hus med planktak
5. Hus med planktak
Två hus med halmtak
6. Hus med halmtak
7. Hus med halmtak
Zgłoś jeśli naruszono regulamin